Efter att utställningen ”Kvinnliga helgon från när och fjärran” visades i Strängnäs domkyrka i våras var det en av ikonerna som fick ett mer permanent hem i domkyrkan, nämligen ikonen med Maria och Jesusbarnet.
Besöker man kyrkan ser man ikonen stående på Mariaaltaret (en både vacker och passande plats!), alldeles till vänster om mittgången i domkyrkan.
Bild: Frauke Kuster
På söndag är det den helige Mikaels dag. Detta kommer av att den 29 september är det datum då ärkeängeln Mikael ska ha uppenbarat sig i en grotta i Apulien i Italien. Dagen har en lång historia: den har firats sedan 400-talet och kallades i det gamla bondesamhället också för Mickelsmäss. Mickelsmäss markerade skiftet mellan sommar- och vinterhalvåret.
Antalet ärkeänglar anses vara sju till antalet, men det är bara tre som namnges: Mikael, Gabriel och Rafael. Av dessa är det bara Mikael som uttryckligen benämns som ärkeängel. På bilden ovan syns de två ärkeänglarna Mikael och Gabriel. Ikonerna ingår i en Deesisrad om fem ikoner som jag målade för några år sedan.
Klara av Assisi föddes i en adlig familj i italienska Assisi i slutet av 1100-talet. När hon var 18 år begav hon sig till den helige Franciskus för att få vägledning av honom, då hon såg honom som sin andlige ledare. Han ordnade med en bostad åt henne vid San Damianokyrkan, där klarissornas första kloster också kom att ligga. Klara var själv abbedissa i klostret. Hon helgonförklarades 1255, endast två år efter sin död.
Den orden som Klara av Assisi grundade, klarissorna, fick stor utbredning. Den hade även ett kloster i Stockholm där Klara kyrka ligger i dag. Klostret var verksamt från slutet av 1200-talet fram till i början av 1500-talet.
En större bild av ikonen finns i galleriet.
Historien bakom Gudsmoderskompositionen som fått namnet ”Axion Estin” (vilket är de första raderna i en hymn, på grekiska) berättar i korta drag om en lärjunge till en äldre munk, där lärjungen en kväll fick besök av en okänd munk vid namn Gabriel. Tillsammans firade de den nattliga vigilian, under vilken den främmande munken började sjunga en av hymnens verser med en ny text. Lärjungen bad munken att skriva ned texten, men då de inte hade något papper skrev munken ned texten med fingret på en takpanna, där teglet smälte som vax. Lärjungen förstod då att den okände munken i själva verket var ärkeängeln Gabriel. I samma ögonblick försvann munken, men då började Gudsmodersikonen på väggen att utstråla ett himmelskt ljus, vilket den fortsatte att göra under en tid efteråt.
Den här kompositionen, som kan se lite olika ut, har därför kommit att kallas Axion Estin. Ikonen blev mycket känd och firas både den 11 juni och den 13 juli.
Ett halvår före Jesu födelse ska ha Johannes döparen ha fötts, och den 24 juni är det således Johannes döparens dag. Johannes döparen omnämns ofta som ”Johannes förelöparen”, eftersom han i sitt vuxna liv banade väg för Jesus och förberedde människor på att Jesus skulle komma. Johannes döparen räknas som en profet även inom islam, men då under namnet Yahya.
Johannes döparen är inom den katolska kyrkan skyddshelgon för flera olika yrken och ändamål, bland annat dop, kloster, eremiter, skräddare och fångar.
Pingsten närmar sig, den tid då lärjungarna blev uppfyllda och hänryckta av den heliga anden. Den heliga anden kan inte avbildas (däremot symboliseras den i en del ikoner som en duva), men det finns ett ikonmotiv som förknippas med den heliga anden. Motivet är ”Abrahams gästabud” eller ”Den heliga treenigheten” och visar när tre änglar blev bjudna på en måltid hos Abraham och Sara. I vissa framställningar har Abraham och Sara utelämnats ur kompositionen, och de tre änglarna har kommit att symbolisera treenigheten: fadern, sonen och den heliga anden.
Den absolut mest kända ikonen med det här motivet målades på 1400-talet av den ryske munken och ikonmålaren Andrei Rublev. Det är också den ikonen jag har utgått ifrån när jag målade det här motivet. En större bild finns i galleriet.
Ikoner kan delas in i fyra större huvudgrupper, varav Gudsmodersikoner – alltså ikoner av jungfru Maria – är en. Som regel framställs hon tillsammans med Kristusbarnet, ofta sittande på armen eller i knät.
Bland Gudsmodersikonerna finns en mängd undergrupper med olika kompositioner och ursprung. Förlagan till den Gudsmodersikon som jag påbörjat här är en historisk ikon (Axion Esti) som finns i munkklostren på Athosberget i Grekland. För ett knappt år sedan fördes ikonen från Athosberget till Aten, där den visades i Metropoliskatedralen under två veckor.
I dag var det vernissage för min utställning ”Kvinnliga helgon från när och fjärran” i Strängnäs domkyrka. Ikonerna har fått en fin placering i ett av kyrkans sidokor, där det utöver ikonerna just nu också finns en monter med information om ikoner och ikonmåleri. Vernissagen gav tillfälle till många trevliga möten och intressanta samtal. Stort tack till alla er som kom!
Utställningen kan besökas under kyrkans öppettider (kl. 10.00-16.00 varje dag) till och med den 7 april. Varmt välkomna!
Om en månad, den 3 mars, öppnar min utställning ”Kvinnliga helgon från när och fjärran” i Strängnäs domkyrka; något som jag ser mycket fram emot. Vernissagen kommer att vara efter högmässan, kl. 12.30. Varmt välkomna till denna!
Under utställningsperioden, som pågår fram till den 7 april, ordnar domkyrkan flera spännande aktiviteter som på olika sätt relaterar till utställningen. Läs gärna mer om det på Strängnäs domkyrkoförsamlings webbplats.
På trettondagen firas att de österländska stjärntydarna, eller de vise männen (Kasper, Melker och Baltsar), som följt stjärnan under flera dagar hittade fram till Jesusbarnet i Betlehem. Med sig hade de gåvor i form av guld, rökelse och myrra.
Bilden här intill är en detalj ifrån julikonen, vilken jag arbetat med en tid (men som ännu inte är riktigt klar). De vise männen avbildas så gott som alltid i julikonsmotivet, ibland ridande till häst. Betydelsen av de vise männen har tolkats på olika sätt: som representanter av alla religioner och övertygelser, samt som representanter för världsdelarna Europa, Afrika och Asien.
Trettonhelgen är den allra äldsta kristna högtiden och i flera österländska kyrkor är det julens viktigaste dag. Personligen tycker jag mycket om trettonhelgen: trots att ett nytt år har kommit, dröjer sig lite av julen kvar.