Lisikon

På söndag är det den helige Mikaels dag. Detta kommer av att den 29 september är det datum då ärkeängeln Mikael ska ha uppenbarat sig i en grotta i Apulien i Italien. Dagen har en lång historia: den har firats sedan 400-talet och kallades i det gamla bondesamhället också för Mickelsmäss. Mickelsmäss markerade skiftet mellan sommar- och vinterhalvåret.

Antalet ärkeänglar anses vara sju till antalet, men det är bara tre som namnges: Mikael, Gabriel och Rafael. Av dessa är det bara Mikael som uttryckligen benämns som ärkeängel. På bilden ovan syns de två ärkeänglarna Mikael och Gabriel. Ikonerna ingår i en Deesisrad om fem ikoner som jag målade för några år sedan.

Historien bakom Gudsmoderskompositionen som fått namnet ”Axion Estin” (vilket är de första raderna i en hymn, på grekiska) berättar i korta drag om en lärjunge till en äldre munk, där lärjungen en kväll fick besök av en okänd munk vid namn Gabriel. Tillsammans firade de den nattliga vigilian, under vilken den främmande munken började sjunga en av hymnens verser med en ny text. Lärjungen bad munken att skriva ned texten, men då de inte hade något papper skrev munken ned texten med fingret på en takpanna, där teglet smälte som vax. Lärjungen förstod då att den okände munken i själva verket var ärkeängeln Gabriel. I samma ögonblick försvann munken, men då började Gudsmodersikonen på väggen att utstråla ett himmelskt ljus, vilket den fortsatte att göra under en tid efteråt.

Den här kompositionen, som kan se lite olika ut, har därför kommit att kallas Axion Estin. Ikonen blev mycket känd och firas både den 11 juni och den 13 juli.

Pingsten närmar sig, den tid då lärjungarna blev uppfyllda och hänryckta av den heliga anden. Den heliga anden kan inte avbildas (däremot symboliseras den i en del ikoner som en duva), men det finns ett ikonmotiv som förknippas med den heliga anden. Motivet är ”Abrahams gästabud” eller ”Den heliga treenigheten” och visar när tre änglar blev bjudna på en måltid hos Abraham och Sara. I vissa framställningar har Abraham och Sara utelämnats ur kompositionen, och de tre änglarna har kommit att symbolisera treenigheten: fadern, sonen och den heliga anden.

Den absolut mest kända ikonen med det här motivet målades på 1400-talet av den ryske munken och ikonmålaren Andrei Rublev. Det är också den ikonen jag har utgått ifrån när jag målade det här motivet. En större bild finns i galleriet.

I dag var det vernissage för min utställning ”Kvinnliga helgon från när och fjärran” i Strängnäs domkyrka. Ikonerna har fått en fin placering i ett av kyrkans sidokor, där det utöver ikonerna just nu också finns en monter med information om ikoner och ikonmåleri. Vernissagen gav tillfälle till många trevliga möten och intressanta samtal. Stort tack till alla er som kom!

Utställningen kan besökas under kyrkans öppettider (kl. 10.00-16.00 varje dag) till och med den 7 april. Varmt välkomna!

På trettondagen firas att de österländska stjärntydarna, eller de vise männen (Kasper, Melker och Baltsar), som följt stjärnan under flera dagar hittade fram till Jesusbarnet i Betlehem. Med sig hade de gåvor i form av guld, rökelse och myrra.

Bilden här intill är en detalj ifrån julikonen, vilken jag arbetat med en tid (men som ännu inte är riktigt klar). De vise männen avbildas så gott som alltid i julikonsmotivet, ibland ridande till häst. Betydelsen av de vise männen har tolkats på olika sätt: som representanter av alla religioner och övertygelser, samt som representanter för världsdelarna Europa, Afrika och Asien.

Trettonhelgen är den allra äldsta kristna högtiden och i flera österländska kyrkor är det julens viktigaste dag. Personligen tycker jag mycket om trettonhelgen: trots att ett nytt år har kommit, dröjer sig lite av julen kvar.