Heliga Birgitta

Heliga Birgitta

Om Anna av Novgorod är ett av Sveriges mindre kända helgon, så är heliga Birgitta – eller Birgitta av Vadstena – desto mer känd. Hon föddes i Uppland 1303. När hon var i trettonårsåldern giftes hon bort med Ulf Gudmarsson, med vilken hon fick åtta barn. Efter att Birgitta blivit änka började hon få uppenbarelser, och 1349 reste hon till Rom för att bl.a. ägna sig åt bön. Det var i uppenbarelserna som hon fick uppgiften att inrätta en ny klosterorden med centrum i Vadstena. Birgitta levde i Rom fram till sin död 1373. År 1591 blev Birgitta helgonförklarad, och hon räknas som ett av Europas skyddshelgon.

Anna av Novgorod

Namnet på detta helgon för tankarna till Ryssland, men faktum är att Anna av Novgorod ursprungligen kom från Sverige. Hennes föräldrar var Olof Skötkonung och hans hustru Estrid, och från början var hennes namn Ingegerd Olofsdotter. Hon föddes omkring år 1000, döptes vid Husaby källa och växte upp i Sigtuna. 1019 giftes hon bort med den ryske storfursten Jaroslav Vladimirovitj av Novgorod. I Novgorod och Kiev engagerade hon sig i att bygga kyrkor och kloster, och vid Jaroslavs död lät hon viga sig till nunna enligt den strängaste ordningen. Hon antog då namnet Anna. Hon dog ett år senare, den 10 februari 1050.

I ikonerna kan man se Anna av Novgorod porträtterad antingen i nunnedräkt eller i en furstinnas klädsel. En större bild av den här ikonen finns i galleriet.

Den heliga Marta


Marta, som syns på ikonen intill, bodde i byn Betania och var syster till Lasaros och Maria. Hon omtalas i både Lukasevangeliet och Johannesevangeliet. Johannes skriver bl.a. att Jesus var mycket fäst vid Marta och hennes syster och Lasaros och besökte dem i Martas hem. Marta räknas också (i de östliga kyrkorna) som en av de myrrabärande kvinnor som kom för att besöka Jesu grav, men fann den tom. Eftersom Marta tog emot Jesus i sitt hem och lagade mat till honom ses hon som ett skyddshelgon för bl.a. kockar och köksor.

Vernissage för utställningen i Uppsala

Ikoner i Helga Trefaldighets kyrka i Uppsala
Helga Trefaldighets kyrka

I dag, andra söndagen i påsktiden, var det vernissage för utställningen i Helga Trefaldighets kyrka i Uppsala. Ikonerna har tagit plats i det södra koret i kyrkan, där det i dag också serverades kyrkkaffe efter högmässan. Under kyrkkaffet blev det tillfälle till flera trevliga samtal om ikoner, ikonmotiven, tekniken och mycket annat.

Utställningen, som pågår fram till den 1 juni, är öppen under kyrkans ordinarie öppettider.

Helga Trefaldighets kyrkas webbplats

Utställning i Helga Trefaldighets kyrka

Mellan den 28 april och den 1 juni ställer jag ut ett antal ikoner i vackra Helga Trefaldighets kyrka i Uppsala. Utställningen går under benämningen ”Himmelska händelser”, så en och annan händelseikon kommer förstås att  finnas med. Utställningen invigs i samband med högmässan den 28 april och är därefter öppen under kyrkans ordinarie öppettider. Välkommen!

Vårfrudagen

Marie Bebådelse

I morgon, den 25 mars, är det Marie bebådelsedag, alltså den dag då ärkeängeln Gabriel kom med bud till jungfru Maria om att hon var havande med Guds son. Numera förknippas Marie bebådelsedag för många även med våffeldagen. Varför dessa två går hand i hand är egentligen inte så konstigt. Man tror helt enkelt att ’våffeldagen’ blivit till som en felsägning av ’vårfrudagen’, där ’vår fru’ är benämningen för jungfru Maria.

Geneviève – Paris skyddshelgon

Heliga Geneviève

Den senaste ikonen som hittat in i galleriet föreställer helgonet Geneviève. Hon föddes i Nanterre runt år 422 och flyttade efter sina föräldrars död till Paris, där hon blev känd för sin fromhet och för att ha ägnat sig åt vård av fattiga och sjuka. Det sägs att hennes förböner för Paris gjorde att Attila och hans hunner tog en annan väg, när de år 451 närmade sig staden. Hon är också staden Paris skyddshelgon. Geneviève framställs oftast som en herdeflicka med ett ljus eller en fackla i handen, vilket anspelar på en av legenderna kring hennes liv.

Rött guld

Förgyllning av ikonen sankt Geneviève

Häromveckan förgyllde jag en ny liten helgonikon med bladguld som jag köpte i Florens för ett par år sedan. Till skillnad från det guld jag brukar använda så har det här guldet en rödare ton, vilket framför allt blir tydligt när man lägger det intill det gulare guldet. När man förgyller med lösa ark gäller det att andas vid rätt tillfälle – bladen är så tunna att minsta lilla drag får dem att röra sig…

Ny Kristusikon i galleriet

Kristus allhärskaren

Kristus Allhärskaren är en ikon i vilken Kristus oftast framställs i halvfigur. Ikonografin är mycket gammal; den etablerade sig i Bysans på 500-talet. En av de vackraste ikonerna (och förmodligen den mest intressanta) av denna typ är från Sinai kloster, målad i mitten av 500-talet.

Allhärskarikonen framställer Kristus som en vuxen man, hållande en evangeliebok i sin vänstra hand medan den högra handen välsignar.

En större bild av ikonen finns i galleriet.